Ångestångestångest, denna förbannade jävla ångest. Jag mår så dåligt och jag vet inte var jag ska ta vägen? Hela bröstkorgen är fylld av den där vidriga ångesten. Jag hatar det och jag önskar att det fanns en knapp man kunde trycka på så att ångesten bara försvann.
Trots Stesolid och några Lergigan släpper det inte, trots att jag rispat släpper det inte och trots att jag försöker andas lugnt och med djupa andetag släpper det inte. Jag hatar det. Jag hatar det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar